Svensk ordbok 2009, webbversion
trumfa i´
verb trumfade trumfat
trumf·ar●få att tro eller lära sig
ofta genom energisk påverkan
komm.han lyckades trumfa i vakten att han hade ett viktigt ärendehon trumfade i dem multiplikationstabellentrumfa i ngn ngt/SATSsedan 1823Subst.:vbid1-368902itrumfande,
vbid2-368902itrumfning